UNGERN

MER OM LANDET UNGERN

Massor mer om Budapest

Budapest [ungerskt uttal bu_dapGQt], Ungerns huvudstad, belägen vid Donau. 1,9 milj. inv. Budapest består egentligen av två städer, Buda med äldre bebyggelse på den höglänta, västra stranden och Pest med affärscentrum, vidsträckta bostadskvarter och industriområden på slätten öster om floden. Stadsdelarna binds samman av flera stora broar över Donau; de mest kända är Kedjebron, Elisabethbron och Margaretabron (med Margaretaön). Budapest är Ungerns politiska, ekonomiska och kulturella centrum och har huvuddelen av landets industri, bl.a. järn- och stålverk, verkstads- och kemisk produktion, främst i utkanten av Pest och på ön Csepel i söder. Staden är en järnvägsknut och omlastningshamn för trafiken på Donau. Staden har universitet (från 1635) och högskolor och betydande museer och konstsamlingar. Med mer än hundra varma källor var Budapest länge en förnäm kurort och kunde i elegant nöjesliv mäta sig med Donaumonarkins (Österrike-Ungerns) huvudstad Wien. Bad- och brunnslivet har på 1900-talet, främst under den kommunistiska perioden, förlorat mycket av sin glans. En del nöjes- och musiktraditioner lever dock kvar, bl.a. kafélivet.

Stadsdelen Buda har kuperade grönområden, bl.a. Gellértberget och Fästningsberget. Här ligger den medeltida borgen, ombyggd på 1700-talet av Maria Teresia till ett barockpalats som blev kungligt slott (nu med museer och bibliotek). Mattiaskyrkan från 1200-talet, en av stadens få medeltida byggnader, var ungersk kröningskyrka. Pest utformades på 1800-talet som modern storstad med Paris som förebild. Ett system av boulevarder (Lilla kretsen och Stora kretsen) omgärdar stadsdelen som har sitt flanörstråk (Corson) längs Donau. Här ligger det nygotiska parlamentshuset (1885-1904) med en 260 m lång fasad mot kajen. Andra monumentala 1800talsbyggnader är Sankt Stefansbasilikan (stadens största kyrka), Operan och Nationalmuseet, alla i nyklassicism.

Buda anlades av romarna som militärkoloni. Den var känd som Aquincum (vattenrik) för sina varma källor. Pest omtalas på 1100-talet. Städerna förstördes av mongolerna 1241 men byggdes upp igen. En borg anlades i Buda, som blev ungersk huvudstad där handeln blomstrade liksom i Pest. Turktiden 1541–1686 var en period av förfall, men Buda och Pest hämtade sig snabbt under det kejserliga huset Habsburg (främst Maria Teresia och Josef II). Pest blev huvudstad 1867 och förenades 1872 med Buda. I och med industrialiseringen utvecklades den moderna staden. Budapest fick svåra skador under andra världskrigets slutskede liksom under Ungernrevolten 1956 men har restaurerats genomgripande under 1950- och 60-talen.


--------------------------------------------------------------------------------

Massor mer om Ungern

Ungern (officiellt namn Magyar Köztársaság, Ungerska republiken), republik i Centraleuropa vid mellersta Donau, med gräns mot Slovakien och Ukraina i norr, Rumänien i öster, Kroatien och Serbien i söder och Österrike i väster. 9,8 milj. inv. Landet är indelat i 19 distrikt och huvudstaden Budapest. Övriga större städer är Debrecen på slätten i öster (en gång Ungerns huvudstad), Szeged och Pécs nära sydgränsen och Miskolc i norr. En känd kulturstad är Esztergom, den forna kröningsstaden med landets största kyrka.

Natur och klimat. Ungern delas av Donau i en västlig kuperad del och ett östligt slättland. Floden har i alla tider varit en viktig transportled. Den bildar gräns mot Slovakien i nordväst. Omkring 30 km norr om Budapest gör Donau en tvär krök (Donaukröken) och fortsätter genom huvudstaden (med stadsdelarna Buda och Pest) söderut mot Serbien. Öster om Donau utbreder sig den Stora slätten (ungerska Alföld) som utgör en fortsättning av de ryska stäpperna. I nordväst ligger Lilla slätten (Kisalföld) som fortsätter in i Österrike och Slovakien. De vidsträckta ungerska grässlätterna, pustan (ungerska puszta [pu_sta], den öde slätten), är nu till största delen uppodlade; deras ursprungliga karaktär har bevarats i naturskyddsområden och naturparker. Slätten konstbevattnas bl.a. med vatten från Donaus biflod Tisza, som kommer från Karpaterna i nordöst. Ungerns västra del, Transdanubien (’’bortom Donau’’), är ett småkuperat landskap med Mellaneuropas största sjö, den grunda Balatonsjön. De nordliga Ungerska mellanbergen löper i en båge från Bakonyskogen i väster till Mátramassivet i öster (högsta toppen är Kékes, 1 015 m). I Mátra finns slocknade vulkaner; Ungerns vulkanism gör sig påmind i de många kurorternas (och Budapests) mineralrika varma källor. Landet har fastlandsklimat med heta somrar, kalla vintrar och relativt liten nederbörd. Det är mildast i sydväst. När pustan odlades upp försvann mycket av den ursprungliga växt- och djurvärlden. Fågellivet är dock relativt ostört. Här finns bl.a. stork och vitryggig hackspett. Mängder av simfåglar och vadare häckar i slättlandets våtmarker.

Befolkning. De flesta bor i städerna, främst i Budapestregionen. Numera är befolkningen mycket homogen med ca 90 % ungrare. I grannländerna finns stora ungerska minoriteter (totalt mer än 3 miljoner personer); det gäller framför allt Rumänien (Transsylvanien), men också Ukraina, Slovakien och Serbien, och är en följd av gränsdragningarna efter första världskriget, då Ungern förlorade mer än hälften av sin befolkning. Det ungerska (finsk-ugriska) språket har ingen släktskap med de omgivande, indoeuropeiska språken. En betydande folkgrupp är romerna (ca 500 000), som länge har diskriminerats och lever i stor fattigdom. Landet hyser också mindre grupper av tyskar, slovaker och rumäner. Ungern hade tidigare 600 00–800 000 judar; omkring en halv miljon dödades av nazisterna under andra världskriget. De allierade hjälpte många att fly; en stor insats gjorde den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Ungern kristnades omkring år 1000 (under Stefan I). Flertalet ungrare är katoliker (ca 70 %), men sedan reformationen finns ett stort antal reformerta bekännare och en del lutheraner. Under kommunistregimen var kyrkosamfunden hårt trängda.

Näringsliv. Ungern har varit ett utpräglat jordbruksland och behöll långt in på 1900-talet ett feodalt storgodssystem. Huvudgrödor är vete, majs, potatis och sockerbetor, grönsaker, frukt och vin (landets bärnstensfärgade tokajer är berömd). Boskapsskötsel spelar en viktig roll. Under kommunistregimen kollektiviserades jordbruket, och Ungern levererade stora mängder livsmedel till Östblockets stater. Den ungerska industrin socialiserades och byggdes ut med prioritering av den tunga produktionen. Ungern inledde dock en ekonomisk liberalisering (NEM, den nya ekonomiska mekanismen) 1968, dvs. betydligt tidigare än de andra kommuniststaterna, och landet hade på 70-talet uppnått den högsta levnadsstandarden i Östeuropa. Kooperativen blev självstyrande, privata jordbruk tilläts och industrin fick större frihet att styra produktion, priser, löner och utrikeshandel. Men reformerna avstannade under den ekonomiska svackan efter 70-talets oljekris. De viktigaste industribranscherna är järn och stål samt aluminiumproduktion (baserad på bauxitfyndigheter), verkstads- och kemisk industri och tillverkning av livsmedel och textilier. Av inhemsk energi finns främst stenkol och brunkol; därutöver krävs stora mängder olja som tidigare kunde köpas till lågt pris från Sovjetunionen. Ungern har ett stort kärnkraftverk. Industrirening och miljövård försummades allvarligt under kommunisttiden. På 1980-talet planerades i samverkan med dåvarande Tjeckoslovakien en väldig damm- och vattenkraftsanläggning i Donau (Gabcíkovo). Efter kommunistregimernas fall drog Ungern sig ur projektet (bl.a. med hänvisning till konsekvenserna för miljön), medan slovakerna fortsatte dammbygget.

Det demokratiska Ungern fortsatte den ekonomiska reformpolitiken. Man välkomnade utländska investeringar, som ökade kraftigt. Men privatiseringen av näringslivet gick i början långsamt, produktiviteten sjönk under en övergångsperiod och många företag slogs ut. En bransch i växande är turismen (drygt 20 miljoner besökare per år). För att reducera den stora utlandsskulden har Ungern tvingats till stränga sparprogram, som drabbat medborgarna hårt. Ungerns handel sker numera främst med Västeuropa (Tyskland), och det finns ett frihandelsavtal med grannländerna, de s.k. Visegradländerna (Tjeckien, Slovakien och Polen).

Kultur. Konst. Landets historiskt utsatta läge har gjort att många kulturminnesmärken förstörts av nya inflyttade härskare. Under järnåldern var de keltiska Hallstatt- och La Tène-kulturerna utbredda inom landet. Kristendomens införande på 1000-talet ledde till att många kyrkor restes, bl.a. katedralen i Pécs och kyrkan i Ják, båda i västeuropeisk romansk stil. Vid sidan av denna byggnadskonst fanns även en rent bysantinsk stilriktning. Ett berömt skulpturverk är S:t Georgsstatyn i Prag (ca 1373) av bröderna Georg och Martin från Kolozsvár (Cluj i nuvarande Rumänien). Renässansen kom tidigt till Ungern från Italien och nådde en kortvarig blomstring inom alla områden, men mycket förstördes efter turkarnas invasion 1526. Bevarat är Bakóczkapellet i katedralen i Esztergom. Barocken infördes av italienska och franska arkitekter efter landets anknytning till det habsburgska väldet. Ett praktfullt exempel är slottet Esterháza i Fertöd (1766). Arkitekturen under 1800-talet präglades av historiska stilar, som det nyklassicistiska Nationalmuseet i Budapest (1847) av Mihály Pollack och den nygotiska parlamentsbyggnaden i Budapest (från 1855) av Imre Steindl. Inom 1800-talets måleri fanns den nyskapande landskapsmålaren László Paál, den första impressionisten var Pál Szinyei-Merse. Flera av 1900-talets mest kända konstnärer har främst varit verksamma utanför landet: konstruktivisten László Moholy-Nagy, en av Bauhaus grundare, den i Sverige bosatte målaren Endre Nemes samt opkonstnären Victor Vasarely.

Litteratur. Den moderna ungerska litteraturen bottnar i en bred språklig reformrörelse som i slutet av 1700-talet skapade den nutida ungerskan. Det var på detta språk som Ferenc Kölcsey skrev texten till nationalsången 1823. Under senare delen av 1800-talet framträdde lyriker som János Arany och Sándor Petöfi, vars patriotiska, revolutionära poesi blev stilbildande för ett slags epigonlitteratur på 1900-talet, men förebildernas sociala patos tonades ner till en idylliserande diktning. Mot denna konservativa litteratur opponerade sig de poeter som betraktade sig som modernister. Deras språkrör var tidskriften Nyugat (Väster, 1908–41), med Endre Ady och Mihály Babits som ledande namn. Ett helt annat slag av naturalistiska bonderomaner skrevs av Dezsö Szabó (klassikern Den bortdrivna byn, 1919) och den produktive Zsigmond Móricz. Under mellankrigstiden uppstod i den snabbt växande huvudstaden en särskild ’’Budapestlitteratur’’, som var urban, tidsmedveten och mångfasetterad (proletärförfattaren Attila József, bohemen Gyula Krúdy). Till perioden hör också en grupp arbetarförfattare, ’’urbegåvningarna’’, som med självupplevelsens styrka behandlade klassresan.

Den tyska inmarschen och den ryska ockupationen i andra världskrigets slutskede krossade det mesta av det ungerska kulturlivet, men efter ett par tysta decennier framträdde på 1960-talet en ny generation av poeter som Gyula Illyés och János Pilinszky och prosaister som de nyskapande Géza Ottlik och Miklós Mészöly. Efter hand lyckades författarna skaffa sig visst politiskt svängrum, och flera av dem var delaktiga i 1980-talets samhällsomvälvningar.

Teater. En pjäs som ända sedan 1830-talet ständigt stått på repertoaren är Bánk Bán (1821) av József Katona; detta nationaldrama finns också i en operaversion med musik av Ferenc Erkel. En nationalscen öppnades i Budapest 1837 och där gavs, förutom importerade pjäser främst från Tyskland, även ungersk tendensdramatik. Under 1900-talet har den ungerska teatern till stor del erbjudit underhållning, särskilt operett, men uppföranden av moderna europeiska klassiker som Ibsen, Strindberg och Shaw har stimulerat en inhemsk dramatik med namn som Ferenc Molnár och Ferenc Herczeg. Under fascisttiden flydde många som var verksamma inom teatern ur landet, och efter det kommunistiska maktövertagandet 1949 har teatern varit påpassad och politiskt styrd. Nya vindar började dock blåsa på 1960-talet, vilket öppnade för bl.a. Géza Páskándis absurdistiska dramatik.

Film. Den ungerska filmindustrin har långa perioder varit förstatligad och hårt styrd. Det senare har varit fallet även när den varit i privata händer, såsom under det auktoritärt konservativa 1930-talet. Detta ledde till att flera framstående ungerska filmskapare och skådespelare lämnade landet: Alexander Korda, den synnerligen produktive Mihály Kertész (Michael Curtiz) och Bela Lugosi. Under kommunistepoken blomstrade filmindustrin i två vågor. Den första kom på 1950-talet med regissörer som Zoltán Fábri (Karusellen, 1955), Imre Fehér och Janos Hersko. Den andra inleddes på 1960-talet med István Szabó (Mephisto, 1981), Márta Mészáros (Dagbok för mina barn, 1983) och Pál Gábor (Angi Vera, 1978).

Dans. En av de mest kända av världens folkdanser är den ungerska csárdás. Andra är svärds- och hoppdanser. Denna folkdanstradition togs upp av konstdansen i Ungern och spreds internationellt genom bl.a. turnéverksamhet, vilket gav impulser åt karaktärsdansen i många länder. När nationalteatern öppnades 1837 inrättades också en balettensemble där, landets första. Bland moderna koreografer kan nämnas Gyula Harangozó och Antal Fodor.

Musik. Gregoriansk musik infördes under 1000-talet. Under medeltid och renässans omfattade hovlivet i Budapest både folklig tradition och internationella mönster, men underlaget för detta försvann i och med den turkiska erövringen 1526. Den godsägande adeln hade dock fortfarande möjligheter att odla musik; huset Esterházy är känt genom Haydns tjänstgöring där. Från omkring 1780 dominerades den ungerska musiken av den eldiga och halvt improvisatoriska verbunkosmusiken, ur vilken csárdásmusiken utvecklades. Den förste internationellt ryktbara ungerska tonsättaren var Franz Liszt. Inom operettmusiken märks Lehár och Kálmán. Senare centralgestalter är Bartók och Kodály. Ligeti emigrerade 1956 och blev ett stort namn i efterkrigsgenerationen.

Den ungerska folkmusiken, inom vilken inte minst den romska traditionen är viktig, förenar orientaliska och västerländska element. Viktiga instrument är säckpipan duda, flöjter, cittra och hackbrädet czimbalom.

Historia. Kelter bebodde tidigt det ungerska området, som omkring vår tideräknings början blev romersk provins (Pannonia). Efter 400-talets hunneranfall och de följande århundradenas folkvandringar intogs landet vid mellersta Donau på 900–1000-talen av ungerska nomadstammar (de kallade sig magyarer), som under sin hövding Árpád stormade in från nordöst.

Det ungerska kungadömet. Kristendomen spreds under 1000-talet; landets första kung Stefan I (som nationalhelgon Stefan den helige) kröntes av påven år 1000. Senare utvidgades riket mot Balkanhalvön. Mongolerna ödelade området på 1200-talet. Under följande sekel utgjorde turkarna ett allt allvarligare hot, och de feodala adelssläkternas kamp om makten försvagade landet. 1526 tredelades Ungern: Osmanska riket (turkarna) ockuperade huvuddelen av landet med Buda som provinshuvudstad, medan Transsylvanien i nuvarande Rumänien blev ett självstyrande furstendöme under Osmanska riket. Huset Habsburg (Österrike) härskade över västra Ungern.

Under Habsburg. Det kejserliga Habsburg (Österrike) tog efter turkarnas misslyckade belägring av Wien (1683) kontroll över hela Ungern (inklusive Transsylvanien). Den ungerska adeln behöll sin privilegierade ställning; bönderna var livegna och saknade politiska rättigheter. Ungern förenades 1699 i personalunion med Österrike, som exploaterade landet hårt. Vissa reformer genomfördes under kejsarinnan Maria Teresia, men ungrarna gjorde flera gånger uppror, nationalismen växte och man krävde ökat självstyre. Frihetskämpen Lajos Kossuths revolt under revolutionsåret 1848 slogs ner med ryska tsarens hjälp. Men 1867 tvingades den habsburgske kejsaren Frans Josef till en kompromiss, och Ungern blev formellt en likställd del i dubbelmonarkin Österrike-Ungern (med Frans Josef som ungersk kung).

Monarki utan kung. Med kejsardömets fall i första världskriget upplöstes dubbelmonarkin, och Ungern blev en självständig republik. Efter en kortvarig kommunistregim (1919) under Béla Kun återupprättades monarkin formellt, men ingen monark utsågs. Den jordägande adeln hade alltjämt betydande makt. Som riksföreståndare förde Miklós Horthy ett auktoritärt styre (1920–44). I första världskriget förlorade Ungern (som stridit på Tysklands sida) mer än 2/3 av sin yta till Rumänien (Transsylvanien) och till de nya staterna Tjeckoslovakien och Jugoslavien; flera miljoner ungrare hamnade utanför sitt hemlands nya gränser. Under 1930-talet närmade sig Ungern det fascistiska Italien och Nazityskland, och 1941 gick landet med axelmakterna i andra världskriget. När ungrarnas lojalitet tycktes osäker ockuperade tyskarna landet 1944 och fängslade Horthy. De ungerska nazisterna (pilkorsarna) fick fria händer och gjorde sig skyldiga till svåra judeförföljelser.

Folkrepublik. Den ryska armén besatte Ungern under andra världskrigets slutskede. Med stöd av ryssarna vann kommunistpartiet under Mátyás Rákosi kontroll över landet, och 1949 utropades en kommunistisk folkrepublik som förde en hård politik med brutal förföljelse av oppositionella. I samband med avstaliniseringen i Östeuropa 1956 tvingades dock Rákosi bort från makten. Ungernrevolten samma höst var en spontan folkresning ledd av reformivraren och tidigare premiärministern Imre Nagy. Han proklamerade fria val och Ungerns utträde ur Warszawapakten. Sovjetstyrkor intog då Budapest, den ungerska resningen krossades i blod och en Moskvatrogen regering under János Kádár tillsattes. Det politiska förtrycket hårdnade, och flera hundratusen ungrare flydde från sitt land. Under 1960-talet inleddes försiktiga reformer först och främst i näringslivet (NEM). När det ekonomiska klimatet hårdnade började man på 1980-talet också kräva politiska reformer.

Demokratisk republik. Den stora samhällsomvälvningen inleddes 1988 med Kádárs avgång. 1989 infördes flerpartisystem och fria val, kommunistpartiets arvtagare blev ett reformerat socialistparti och landets gränser öppnades. Borgerliga partier är det konservativa demokratiskt forum, de socialliberala fridemokraterna, som ledde motståndet mot kommunistregimen, samt småbrukarpartiet och de katolska kristdemokraterna. En borgerlig koalition avlöstes 1994 av socialisterna, som trots att de fått egen majoritet valde att bilda regering med fridemokraterna. 1995 återvaldes fridemokraten Árpád Göncz som president för fem år. Avtal med Slovakien och Rumänien garanterar de ungerska minoriteternas ställning i dessa grannländer. Ungern har målmedvetet orienterat sig västerut. Det blev medlem av Europarådet 1990, i OECD 1996 och hör till den första gruppen av stater som släpptes in i det utvidgade Nato (1999) och det nya större EU.

(Källa BSL01)