Vaccination

Mer om vaccinationer

Vaccinationsklinikerna kan hjälpa dig mer med vad just du behöver för vaccinationsskydd. Och om det finns några tillfälliga sjukdomar dit just du ska.

Kolla upp alla dina gamla vaccinationer så du vet vad du redan har för befintligt skydd, de flesta har redan ett skydd som de kanske inte alltid vet om, många vaccinationer som man fick i skolan räcker ibland upp till 30 år. En del vaccinationskliniker har en vilja att trycka i en både det ena och det andra, så ring runt och skaffa dig en egen uppfattning om vad som egentligen behövs, och kanske du även ska rådgöra med din husläkare.
Var ute i god tid, minst 3 månader innan avfärd. En del vaccinationer tar tid att ta då det kan vara flera sprutor som ska tas under en viss period.

Pris

Varje injektion kostar ca 400 till 800 kr, så det kan verkligen löna sig att jämföra priser då man kan tjäna en hel del pengar på att hitta ett billigt ställe, speciellt om det är en vaccination med flera injektioner.

Malariaprofylax

Tänk på att inte använda samma malariaprofylax till två olika restillfällen, då det kan ha kommit ett nyare vaccin eller är ett annat som gäller vid en annan ort, detta är mycket viktigt att komma ihåg, annars kan ditt skydd vara helt värdelöst. Det finns flera olika sorters malaria, och det är en väldigt allvarlig sjukdom som skördar många liv, speciellt barn i Afrika.

Turistdiarré (ETEC)

En ganska vanlig åkomma som kan förstöra många dagar på resan. Man kan ta ett vaccin mot detta som ger upp till ett 70%-igt skydd.

Länkar

Vaccin.nu »

Kunskap om vaccination

vaccination [-ks-],
metod att framkalla skydd mot en viss infektionssjukdom genom tillförsel av vaccin, dvs. ett preparat som aktiverar kroppens immunförsvar mot den sjukdomsalstrande faktorn, t.ex. bakterier, virus eller parasiter. Begreppet vaccination knyts i första hand till engelsmannen Edward Jenner och hans upptäckt (1796) att det gick att skydda en person mot smittkoppor genom att ympa med det virus som gav kokoppor, en besläktad men lindrigare sjukdom. Metoden gavs namnet vaccination efter det latinska ordet för ko (vacca). En form av skyddsympning mot smittkoppor med riktigt smittkoppsvirus var emellertid känd långt dessförinnan. Mot slutet av 1800-talet tillkom metoder för vaccination även mot andra sjukdomar, bl.a. rabies. Vaccinationen är en form av aktiv immunisering, dvs. kroppen bildar själv antikroppar som ett led i en allmän mobilisering av immunförsvaret. Vid passiv immunisering tillförs redan färdiga antikroppar (t.ex. gammaglobulin).

Moderna vacciner bereds av levande eller avdödade mikroorganismer eller av utvalda och renframställda komponenter från smittämnet (komponentvacciner). Den sistnämnda typen blir allt vanligare och kan innebära att man fäster komponenten på en speciell partikel, t.ex. ett metallsalt. Vissa sjukdomar framkallas av de gifter (toxiner) som smittämnet alstrar, och vaccinet består då av ett oskadliggjort toxin, en toxoid. Vaccinerna tillförs t.ex. genom injektion eller via munnen, ofta i upprepade doser. Skyddseffekten kvarstår under lång tid, ibland livet ut. Framtida vacciner kan komma att användas mot t.ex. cancer.
De internationella vaccinationsprogrammen har under flera decennier minskat dödligheten i sjukdomar som mässling, polio, stelkramp, kikhosta och difteri. Nya vacciner tillkommer efter hand, nu finns t.ex. ett vaccin mot ett virus (rotavirus) som är orsak till bl.a. diarrésjukdomar i utvecklingsländerna. En enastående framgång blev den globala kampanjen mot smittkoppsvirus (av WHO officiellt förklarat för utrotat 1980). På sikt kan vaccination även komma att utrota t.ex. mässling. I Sverige får alla barn ett s.k. grundskydd mot ett antal sjukdomar genom barnavårdscentralernas och skolhälsovårdens vaccinationsprogram. Därutöver rekommenderas skydd åt olika riskgrupper, t.ex. hepatit B-vaccination av viss sjukvårdspersonal. I samband med utlandsresor har man ofta anledning att se över sitt vaccinationsskydd.
Även djur vaccineras mot många sjukdomar, t.ex. valpsjuka, rabies, mul- och klövsjuka, svinpest och hästinfluensa.

Källa: BSL01