top

USA - NEW YORK

usa_-_new_yorks flagga

Flaggan

13 röda och vita ränder står för de ursprungliga staterna 1777. 1818 bestämdes att varje stat i unionen skall representeras av en vit stjärna.

ANNONS
usa_-_new_yorks placering i världen

Fakta
(Delstaten New York)
Yta: 141 000 km2 (Sverige 449 964 km2)
Folkmängd: 20 milj.
Tid: svensk tid - 6 timmar (New York)
(USA generellt)
Yta: 9 518 898 km2 (Sverige 449 964 km2)
Folkmängd: 280 milj.
Befolkningstillväxt per år: 0,6 %
Medellivslängd: Män 72 år Kvinnor 79 år
Barn per fertil kvinna: 2,1
Huvudstad: Washington (550 000)
Språk: engelska
Religion: protestantism (störst)
Statsskick: förbundsrepublik
Nationaldag: 4 juli (oavhängighet)
FN-medlemskap: 1945
Valuta: 1 dollar (USD) = 100 cent
BNP per capita: 28 495 USA-dollar (Sv. 23 750 US-dollar)
Tid: svensk tid - 6 till - 11 tim.

Jämför tidsskillnad på tidszoner »

New York

Staden har hängt med ett tag det märks, både på dess otroligt stora utbud och på att den bitvis börjar bli sliten. På avstånd ser staden modern och ny ut, men på nära håll så märker man att många byggnader är från 20-60 talet. Men New York befäster sin status att vara kanske världens huvudstad, även efter den 11 september 2001, och det mycket på sin starka karaktär och stil. Här finns ju i princip allt på alla plan.
Du tar dig enkelt fram, antingen med en gul taxibil eller via tunnelbanan.

Vill du shoppa , äta gott eller gå på teater så finns det ett stort utbud var du än befinner dig i staden i princip. De stora varuhusen hittar du på Fifth Avenue i höjd med 58:e gatan. På 48:e gatan i höjd med 7:e Avenue kan den musikintresserade göra fynd. Både Soho och Greenwich Village är stadsdelar som blivit upprustade och trevliga.
Saker som man inte bör missa att se när man är här är ju naturligtvis frihetsgudinnan (som ligger på en liten ö utanför Manhattan), Empire State Building, Central park och Times Square.

Empire State Building är just nu den högsta bygganden i New York med 443,2 meter till högsta toppen. Man har en fantastisk utsikt här över hela Manhattan, och får en bra uppfattning om hur stor denna stad egentligen är. Den har en egen hemsida, där du får svar om det mesta runt bygganden, öppettider, säkerhet etc.:
www.esbnyc.com

New York har många musikklubbar och stort nöjesutbud. Jag fick möjlighet att besöka en av dessa när jag var där, en liten klubb som heter Satalla, som har inriktat sig på livemusik, varje kväll med musik från hela världen. Kvällen jag var där bjöds det på riktigt bra Irländsk musik, av gruppen Rua (rekommenderas), men andra kvällar kan det vara brasiliansk-, vodoo- eller jazzmusik, osv. Gå in på deras hemsida så får ni se vilket brett utbud de har. Inträdet ligger på 10-20 dollar, väl värt!
www.satalla.com

Bruncha på det (nya) amerikanska sättet.

Genom att fylla det där tomrummet mellan frukost och lunch är brunchen en orubblig del av alla infödda New York-bors helgplaner. Med alla extraordinära kulinariska alternativ som New York City erbjuder är det dock svårt att välja vart man skall gå. Det nya amerikanska köket har nyligen vänt uppochner på New Yorks brunchutbud genom att ta traditionell amerikansk mat och ge den en unik twist. Vare sig det är pannkakor med en rustik spinn eller en skiftande meny inspirerad av säsongens närproducerade råvaror är den nya amerikanska brunchen ett måste under en resa till New York. Nedan listas några av de bästa ställena för att få en smak av det nya Amerika. Tänk på att den mest hektiska brunchtiden är mellan klockan tolv och två så satsa på att komma dit tidigt om du inte kan göra en reservation. Alkohol får inte serveras i någon av New Yorks restauranger före klockan tolv på söndagar.

Northern Spy Food Company
I det hippa East Village hittar man Northern Spy Food Company som erbjuder en läcker brunchmeny med fokus på säsongsbetonade, lokala och etiska kvalitetsråvaror i en avslappnad miljö. Nästan allt på meny, till och med ölen, kommer från landets mellanatlantiska och nordöstra regioner. Brunch serveras från 10.00 till 15.30 på lördagar och söndagar. De tar inte några reservationer och stället är litet, så ibland kan man få vänta en stund. Prova grönkålssalladen eller smörgåsen med kyckling och ägg.

Zoë
Zoë levererar klassiker med unika sydliga och marockanska influenser. Stället är namngivet efter dess ägare och kock, Zoë Feigenbaum, och rätterna skiljer sig från allt annat du hittar i New York. Dekoren är minimalistisk och hipp, och dess läge i Lower East Side bäddar för en perfekt helgeftermiddag med vintageshoppande och strosande i gallerier. Brunch serveras från 10.00 till 16.00 på lördagar och söndagar. Reservationer är möjligt för sällskap på sex personer eller färre. De marockanska förlorade äggen och kakan med friterad kyckling är helt fantastiska. Vad du än gör, missa inte kakorna.

The Toucan & The Lion
En traditionell amerikansk gastropub med asiatisk inspiration som, även den, finns i East Village. The Toucan & The Lion är ett ställe man inte bör missa och trots att de precis börjat servera brunch (shhh… det står inte ens på hemsidan ännu) så skapar det redan uppståndelse. Med en trendig, välkomnande atmosfär och übervänlig personal så kommer du att trivas här. Ring i förväg och fråga om öppettider då brunchtimmarna verkar skifta, och det är inte möjligt att reservera. Testa gärna Short Rib Benedict – hollandaisesås med basilika, ljuvligt kött och baozi är långt ifrån de traditionella ingredienserna. Fattiga riddarna är gudomliga och görs framför ögon på dig, var bara beredd på att vänta de tio extra minuterna det tar för kocken att vispa ihop det.

Missa inte att bruncha på din nästa resa till New York. Hitta flyg med Momondo, en resesökmotor som hjälper dig hitta Internets bästa priser för din resa. Momondo tillhandahåller även stadsguider skapade av sidans användare och lokala bloggare för att ge dig en unik upplevelse när du reser.

(Bild från min första resa till NY 1997)

(Bild från min första resa till NY 1997)


(Vy från Empire State Building nov 2004)

(Vy från Empire State Building nov 2004)


(Gata i NY)

(Gata i NY)


(Empire State Building i bakgrunden)

(Empire State Building i bakgrunden)


(Grand Central Station)

(Grand Central Station)


(Bild från min första resa till NY 1997)

(Bild från min första resa till NY 1997)


Vatten

Går att dricka, men smakar väldigt mycket klor

Ingen fara, som hemma, möjligen kan man äta Trevis eller ta ETEC vaccin om man har en känslig mage. Man får se till att maten är ordentligt vällagad och varm, undvik mat som stått framme och blivit ljummen.

Prisbild

Ja detta hänger ihop med dollarkursen så klart, under 2004 och 2006 föll dollarn kraftigt och då blev priserna klart intressanta (under 7 sek per US-dollar), men under 2000-2001 var dollarn uppe i 11 sek, och då blir det så klart dyrt här.

Effektiv flygtid

Stockholm - New York, ca 7-8 timmar

Finns mycket hotell här, ju mer inne i centrum och ju finare desto dyrare, men det finns ganska billiga hotell att finna också, men de är risiga värre.

Övrigt

Antal invånare : ca 8 milj, (ca 20 milj med förstäder)
Visum behövs om vistelsen ska vara längre än 3 månader.
Du behöver lämna fingeravtryck efter okt. 2004, samt du ska ha ett pass som går att läsas av elektroniskt, har du ett vinrött pass är det ok, av de blå är bara vissa ok, kontrollera med passmyndigheten innan du reser. Klart mer bök att resa hit så klart efter 11 sept 2001-händelsen.

Behöver du vaccinera dig när du åker hit?

Behöver du räkna om klädstorlekar, temperaturer, hastigheter m.m.?

Elkontakt


Spänning: 120 Volt
Frekvens: 60 Hertz

Elkontakt typ nr 1 Elkontakt typ nr 2

Se alla elkontakter här »


MER OM LANDET USA - NEW YORK

Massor mer om New York [nju:jO_:rk],

USA:s största stad, belägen på östkusten, i delstaten New York, vid mynningen av Hudson River. Det egentliga stadsområdet, New York City, har 7,3 milj. inv. Dess förstäder når långt in i delstaterna New Jersey och Connecticut och befolkningsmässigt är storstadsregionen med över 18 milj. inv. världens näst största efter Tokyoområdet. New York är en kosmopolitisk världsstad med högt uppdrivet tempo, ett ofantligt utbud av varor, kultur och underhållning och brutala skillnader mellan hopplös fattigdom och extrem lyx.
Befolkningen är mycket blandad. Staden tog under 1800-talet och början av 1900-talet emot våg efter våg av invandrare och blev en smältdegel för människor av skiftande ras, nationalitet och kulturell bakgrund. Numera utgör den vita befolkningen mindre än hälften av stadens invånare, de svarta ca 25 %. De spansktalande, omkring 25 % (främst puertoricaner), växer snabbt i antal. Ättlingar till italienska, tyska, irländska, polska och ryska invandrare har bildat kolonier i staden, liksom kineser och andra asiater. New York har en större judisk befolkning än någon annan världsstad (ca 2,5 milj.). Befolkningen växte snabbt under USA:s stora immigrationsperiod fram till omkring 1920. I vår tid tilltar storstadsproblemen med överlastade tåg och bussar, igenkorkade motorvägar och förslummade stadsdelar. Saneringen av innerstaden går långsamt (pengar saknas) och sedan en tid minskar befolkningen i stadskärnan på grund av utflyttning till förorterna.

Bebyggelse. Geografiskt breder New York ut sig över öarna Manhattan, Staten Island och Long Island; bara en mindre del ligger på fastlandet. Det finns fem stadsdelar (boroughs) som 1898 förenades till staden New York. Hjärtpunkten är den långsmala ön Manhattan som omges av Bronx, Brooklyn och Queens i öster och Staten Island i söder. I övre hamninloppet (Upper New York Bay) ligger några småöar under federal administration, Governor’s Island, Liberty Island med Frihetsstatyn (Frihetsgudinnan) samt immigrantstationen Ellis Island, där miljoner invandrare tagits emot (nu museum).

Affärsverksamhet, kultur- och nöjesliv är starkt koncentrerade till stadskärnan på Manhattan. Med sin berömda ”skyline” av skyskrapor har ön blivit själva sinnebilden för den moderna storstaden. Högst reser sig World Trade Centers tvillingtorn från 1973 (410 m, 110 våningar). Ett rätlinjigt gatunät indelas i längsgående avenues och tvärgående (numrerade) streets. Huvudstråket Fifth Avenue delar stadsdelen i en väst- och en östsida, West Side, East Side (se Manhattan). Svarta och spansktalande grupper dominerar i Bronx, som numera är en svårt förslummad stadsdel. Brooklyn har en mer blandad befolkning, medan Queens på Long Island rymmer välmående villaområden.

Näringsliv. New York är östkustens kommersiella och industriella högborg och ett av världens ledande finans- och handelscentra med många banker, finans- och försäkringsbolag. Tillverkningsindustrin har minskat eller flyttat ut, men många storföretag har förlagt sina huvudkontor till New York. Viktiga industrigrenar är konfektion och grafisk produktion. Det finns många bokförlag i staden, och här utges en rad kända tidningar och tidskrifter (New York Times, Wall Street Journal, Newsweek, Time Magazine). Staden är säte för en mängd reklambyråer, radio- och TV-bolag (CBS, NBC, ABC m.fl.). Ett nät av motorvägar, broar och tunnlar förbinder Manhattan med omgivande stadsdelar, bl.a George Washington Bridge, Holland Tunnel och Lincoln Tunnel i väster, Manhattan Bridge och Brooklyn Bridge i öster; i söder löper den mer än 4 000 m långa Verrazano-Narrows Bridge mellan Staten Island och Brooklyn. New York har tunnelbana (subway, invigd 1904) och lokala färjelinjer. Fjärrtåg (Amtrak) och lokaltåg till Long Island går från Pennsylvania Station, tåg till övriga delar av New Yorks omland går från Grand Central Station. Staden är en viktig knutpunkt för fjärrkommunikationer med storflygplatser som Kennedy Airport, La Guardia samt Newark (i grannstaten New Jersey). Hamnen är alltjämt en av de ledande i världen, men en stor del av godstrafiken har flyttats till Hudsonflodens västra strand i New Jersey. Turismen är en huvudnäring; omkring 18 milj. besökare kommer varje år för att avnjuta vad som populärt kallas The Big Apple (”det stora äpplet”).

Kultur. New York är en utbildningsstad med ett tiotal universitet och högskolor, främst Columbia University (1754) och New York University (1831). New York Public Library är ett av världens största bibliotek. Musik- och teaterlivet har gamla traditioner. Det främsta teaterdistriktet ligger vid Broadway (Times Square och 42nd Street). I kulturcentret Lincoln Center inryms Metropolitan Opera (”Met”), New York City Opera, New York City Ballet och New York Philharmonic Orchestra. Jazz, pop och rock spelas på barer och klubbar, bl.a. i Harlem och Greenwich Village. Bland många förnämliga museer kan nämnas Metropolitan Museum of Art, USA:s största konstmuseum, Museum of Modern Art (MOMA), Guggenheim Museum, Frick Collection och Whitney Museum of American Art.

Historia. Den holländske guvernören för kolonin Nya Nederland på Nordamerikas östkust köpte 1626 ön Manhattan billigt av indianerna (för pärlor, tyg o.d. till ett värde av 24 dollar). På sydspetsen anlades orten Nya Amsterdam (Nieuw Amsterdam) som blev huvudstad i den holländska kolonin. Staden erövrades 1664 av engelsmännen, som döpte om den till New York. Under amerikanska frihetskriget utkämpades häftiga strider om New York, som en kort tid var huvudstad i det nybildade USA. Här valdes George Washington till landets förste president 1789. Med sin goda hamn blev New York, särskilt efter järnvägarnas tillkomst, porten till den nordamerikanska kontinenten och staden växte kraftigt på 1800-talet.


--------------------------------------------------------------------------------

Massor mer om USA [engelskt uttal ju_: es e_i,

förkortning för engelska United States of America, Amerikas förenta stater; ofta används kortformen United States, U.S.], Förenta staterna, förbundsrepublik i Nordamerika mellan Atlanten och Stilla havet. Det är till ytan världens fjärde största stat (efter Ryssland, Canada och Kina) och befolkningsmässigt den tredje (efter Kina och Indien) med 274,6 milj. inv. USA indelas i 50 delstater (två av dem är geografiskt skilda från resten av landet: Alaska nordväst om Canada och ögruppen Hawaii i Stilla havet). De största delstaterna är Alaska och Texas. Kalifornien är folkrikast. Huvudstaden Washington D.C. utgör förbundsdistriktet District of Columbia, som ursprungligen styrdes direkt av den federala regeringen, men senare fick begränsat självstyre. Det finns ett tiotal amerikanska storstadsregioner med mer än 4–5 milj. inv.; de största ligger runt New York och Los Angeles (med omkring 20 respektive 18 milj. inv.). Under USA lyder några få yttre territorier med olika former av självstyre, bl.a. Puerto Rico, Amerikanska Jungfruöarna, Guam och Amerikanska Samoa. Kontrollen över Panamakanalen i Centralamerika övergår år 2000 helt till Panama.

Natur. Det kontinentala USA sträcker sig över 4 500 km (fyra tidszoner) från öster till väster och över ca 2 700 km från norr till söder. Naturgeografiskt räknar man med fyra huvudregioner: den östra kustslätten vid Atlanten, Appalachernas kedjor, de vidsträckta, centrala slätterna runt Mississippibäckenet och höglandet i väster. Längs den atlantiska kustslätten finns flera vikar och flodmynningar med goda hamnar. På den flacka Floridahalvön utbreder sig stora sumpmarker (Everglades). Från östkusten höjer sig landet mot en högplatå och Appalachernas skogklädda kedjor. I centrala USA breder ett mjukt böljande slättland ut sig mellan Stora sjöarna i norr och Mexikanska bukten i söder. Det stora sjösystemet i norr gröptes ut av inlandsisen, och slätterna runt övre Mississippi med bifloder är uppbyggda av morän och sand- och leravlagringar. Mississippi avvattnar en stor del av Mellanvästern och är ett av världens största flodområden. Täta översvämningar anställer stor skada på omgivande städer och jordbruksbygder. De centrala slätterna höjer sig västerut i terrasser mot en stor platå (Great Plains), som övergår i det mäktiga berglandet innanför Stillahavskusten. Här löper Cordillerernas system av nord–sydliga kedjor: Kustbergen (Coast Range) längst i väster, Sierra Nevada (med toppen Mount Whitney, 4 418 m), Kaskadbergen och Klippiga bergens (Rocky Mountains) branta mur med hundratalet toppar över 4 000 m (bl.a. Mount Elbert, 4 399 m). Högst i USA når ett berg i Alaska (Mount McKinley, 6 187 m). De stora bergskedjorna i västra USA skiljs åt av bäcken och djupa sänkor, t.ex. den bördiga Central Valley i Kalifornien och den delvis avloppslösa Great Basin med Stora Saltsjön (Great Salt Lake). I den heta Nevadaöknen, belägen i kustbergens regnskugga, finns USA:s lägsta punkt (Death Valley, 86 m u.h.). Under två miljoner år har Coloradofloden skurit sig ner och skapat Grand Canyons dalgång med 1 500–1 800 m höga klippväggar. Liknande landskapsformer har Columbiafloden mejslat fram i lavaplatån i nordväst. I detta geologiskt aktiva område förekommer vulkanutbrott (ett exempel är Mount St. Helens utbrott 1980 i staten Washington). Varma källor och gejsrar drar många besökare till Yellowstone National Park, som redan 1872 blev landets första nationalpark. Området längs San Andreassprickan vid Stillahavskusten har ofta känning av jordskalv. Den stora jordbävningen 1906 ödelade delar av San Francisco.

Klimat. Klimatmässigt är spännvidden stor från det arktiska Alaska till det tropiska Hawaii. Södra och sydvästra USA är subtropiskt. Men största delen av landet har fastlandsklimat med heta somrar och kalla, snöiga vintrar. Mest nederbörd får västkusten, östkusten och staterna i sydöst. Häftiga virvelvindar (tornados) drar ibland fram över Mellanvästern, och tropiska orkaner orsakar svår förödelse i de sydöstra kuststaterna.

Växt- och djurliv. Det mesta av präriens gräsmarker har för länge sedan blivit jordbruksmark. Uppodling, överbetning och skogsavverkning har blottlagt marken, och ofantliga mängder jord har förflyttats genom vinderosion. På 1930-talet orsakade det en svår jordbrukskris, främst i Mellanvästern (the dust bowl). Det kanadensiska barrskogsbältet fortsätter in i USA, bl.a. söder om Stora sjöarna, och bergskedjorna i öst och väst är skogklädda. Här finns bl.a. douglasgran och hemlock (en tallväxt), i väster också de högväxta redwood- (Sequoia) och mammutträden. I öster och vid Mississippifloden växer lövskog (ek, bok, hickory, poppel, lönn m.fl. arter). Gräs, olika kaktusarter och buskstäpp (chaparral) är den vanligaste vegetationen i torrområdena i sydväst.

Djurlivet i norra USA påminner om Europas med bl.a. hjort, älg och ren. För Nordamerika typiska arter är opposum, tvättbjörn, skunk, prärievarg och präriehund. I skogarna och de västra bergen förekommer grisslybjörn och puma. Den amerikanska bisonoxen var en gång förutsättningen för prärieindianernas existens, men jagades av både indianer och vita nybyggare till utrotningens gräns; den finns nu bara kvar i reservat. USA har många arter av kräldjur, bl.a. skallerorm på prärien, och i sydstaternas flod- och träskområden finns krokodil och alligator. Fågellivet är artrikt, i synnerhet i våtmarkerna och vid Alaskas arktiska kuster. En hönsfågel som hör hemma i USA, både vild och tam, är kalkonen.

Befolkning. USA är ett urbaniserat land, och omkring 3/4 av befolkningen lever i städer och tätorter. Folktätast är kustregionerna, som kantas av stadsbebygggelse (östkusten från Boston till Washington D.C. och västkusten från San Francisco till San Diego). Mellanvästerns jordbruksbygder och staterna i nordväst är glest befolkade.

USA:s historia är till största delen dess invandrares. Den indianska urbefolkningen drevs undan eller utrotades av de europeiska kolonisatörerna, och under ett par hundra år har människor från alla delar av världen blandats i Nordamerika, den stora ’’smältdegeln’’; i USA byggde de upp en nation, som blivit världens ledande stormakt, och de lyckades skapa en amerikansk nationalkänsla. Men USA har förblivit ett mångkulturellt land, vars många etniska grupper skapat sina egna samhällen inom det amerikanska. Miljoner människor sökte sig till USA i hopp om ett bättre liv. Alla kom dock inte frivilligt. Landets svarta (den afro-amerikanska befolkningen) är ättlingar till slavar som på 1600–1700-talen hämtades från Afrika. De tidiga europeiska invandrarna var främst engelsmän och holländare. Aristokratiska godsägare grundade plantageodlingar i södern, och längre norr- och västerut bröt fattiga jordbrukare ny mark; nybyggarna fick på vissa villkor en bit land av amerikanska staten (Homestead Act). Från mitten av 1800-talet och till första världskriget strömmade europeiska invandrare in i USA (tyskar, irländare, italienare, polacker, skandinaver m.fl.); från Sverige kom 1 miljon människor (se emigration). På 1900-talet har en allt större del av immigranterna kommit från Latinamerika och Asien. Numera är invandringen strängt reglerad (kvoterad).

Drygt 80 % av USA:s befolkning är av europeiskt ursprung, de svarta utgör omkring 13 % och asiaterna knappt 4 %. Det finns omkring 2 milj. indianer. Deras kultur har fått stryka på foten för den västerländska livstilen och flertalet lever under eländiga sociala och ekonomiska förhållanden i reservat. Den svarta befolkningen har sin tyngdpunkt i sydstaterna och storstäderna, bl.a. New York. Latinamerikaner finns i stort antal i Florida (Miami) och i sydväst (Texas, Kalifornien). Många av dessa spanskspråkiga invandrare (hispanics) har tagit sig in i landet på illegal väg, bl.a. från Cuba och från Mexico (chicanos). Kineser, japaner och andra asiatiska invandrare lever framför allt på västkusten och i New York (där finns en stor Chinatown, liksom i San Francisco).

Den svarta medborgarrättsrörelsens bittra kamp på 1960-talet drev fram lagar som gjorde slut på den öppna diskrimineringen, och en afro-amerikansk medelklass har vuxit fram. Men stora grupper svarta och andra minoriteter är utan utbildning och arbete och lever i misär. Kriminalitet och drogmissbruk tilltar och etniska motsättningar utlöser raskravaller och våldsdåd i storstäderna. Våldet har väckt debatt om rätten att bära vapen och vissa inskränkningar i de traditionellt liberala vapenlagarna har införts. En följd av den höga brottsligheten är överbefolkning i amerikanska fängelser.

Språk. Engelska (i amerikansk form) är USA:s huvudspråk och behärskas av de flesta. Formellt har landet dock inget officiellt språk. De spansktalande (ca 10 %) är den största gruppen med annat modersmål än engelska. Därutöver förekommer indianspråk och en rad invandrarspråk.

Religion. För många av de tidiga invandrarna var USA en tillflyktsort undan hemlandets religiösa förföljelse. Trosfrihet blev en central punkt i den amerikanska konstitutionen och landet saknar statskyrka. De fristående religiösa samfunden är helt beroende av sina medlemmars offervilja och för många amerikaner är kyrkobesök och församlingsarbete en viktig del av samhällslivet. Drygt 4/5 av USA:s befolkning räknar sig som kristna. Flest anhängare har de protestantiska kyrkorna (knappt 60 %), bl.a. baptister, metodister, lutheraner, presbyterianer. Därnäst kommer katolska kyrkan (drygt 20 %). Flera miljoner tillhör ortodoxa kyrkor. Inhemska samfund är bl.a. mormonerna med centrum i Utah, Jehovas vittnen och adventisterna. USA:s judiska befolkning (ca 6 milj.) är en inflytelserik grupp i samhället. Här finns såväl ortodoxt troende som reformjudar. Genom invandring har muslimerna vuxit i antal. I storstäderna vann islam anhängare också bland de svarta genom Black Muslims, numera Nation of Islam, som gör en kraftfull social insats. Buddhism och olika österländska kulter tilldrar sig ett växande intresse bland amerikanerna, liksom olika nyandliga rörelser och mer eller mindre extrema sekter. De ’’bibeltroende’’ inom protestantiska samfund företräder en kristen fundamentalism som tolkar Bibeln strängt bokstavligt. Religiösa rörelser i USA för ut sitt budskap och profilerar sig i radio och TV. Åtskilliga predikanter har gjort sig kända som mediastjärnor och har framfört sin strängt moralkonservativa ideologi, t.ex. förbud mot aborter, i den offentliga debatten (se Moraliska majoriteten).

Näringsliv. USA blev redan på 1800-talet jordens mäktigaste industriland och är sedan länge den starkaste ekonomiska stormakten. Landets kapitalistiska ekonomi fick ett växande inflytande och i takt med de teknologiska framstegen bredde den amerikanska livsstilen ut sig i världen. Välkända symboler är Coca-Cola och snabbmatskedjan McDonald´s. I dag börjar industrisamhället ersättas av ett kunskaps- och tjänstesamhälle – fler amerikaner arbetar inom handels- och serviceyrken (75 %) än inom traditionell tillverkningsindustri. Japan, Kina m.fl. östasiatiska ekonomier och det nya Europa (EU) har börjat knappa in på det amerikanska försprånget. Ekonomiskt, likaväl som politiskt, är dock USA (efter Sovjetunionens sammanbrott) den obestridda stormakten och har under 1990-talet lyckats förena en mycket stark ekonomisk tillväxt med låg arbetslöshet och låg inflation.

USA har rika naturtillgångar, stora slätter med bördiga jordar och gynnsamt klimat. Jordbruket är extremt mekaniserat och högavkastande. Överskottet, som sålts ut på världsmarknaden, har lett till en lönsamhetskris, och de amerikanska bönderna har vissa perioder fått betydande statligt stöd. Mellanvästern är centrum för spannmålsproduktionen (vete, m.m.). I det s.k. majsbältet runt Iowa och Illinois odlas också havre, sojabönor och vallväxter, och här finns stora betesmarker (Chicago är ett slaktericentrum). I norr dominerar mejeriproduktion, och i sydstaterna odlas bomull, tobak, frukt och grönsaker. Fisket är betydande både vid Atlant- och västkusten, och skogsbruket har stor betydelse i nordväst och sydöst.

Med sin höga industrialiseringsgrad och sin motortrafik är USA världens största energikonsument men också en betydande producent av olja och naturgas (i bl.a. Texas, Kalifornien och Alaska). Ändå importeras ansenliga mängder olja, främst från Mellanöstern. USA har stora koltillgångar och Appalacherna var förr ett viktigt kolgruvedistrikt. Landets kärnkraft är väl utbyggd, och det finns en hel del vattenkraft. Det finns omfattande mineraltillgångar, bl.a. järnmalm, koppar, bly och zink.

De ursprungliga industriområdena ligger i de nordöstra staterna nära malm- och kolfyndigheter. Här finns stålproduktionen (Pittsburgh), som tvingats till nedskärningar på grund av den internationella stålkrisen, samt verkstadsindustrin, bl.a. biltillverkning (med centrum i Detroit). Under senare år har den ekonomiska aktiviteten minskat i det s.k. ’’rostbältet’’ i nordöst medan tillväxten varit kraftig i vad man kallar ’’solbältet’’ (the Sun Belt), dvs. staterna i sydväst från Georgia och Florida över Texas till västkusten. I Kalifornien har elektronik och annan högteknologi utvecklats i samverkan med framstående universitet som Stanford intill San Fransisco (se Silicon Valley). Det världsledande dataprogramföretaget Microsoft har sitt säte i Seattle. Amerikansk spjutspetsteknologi har drivit fram en avancerad försvars-, flyg- och rymdproduktion och den har gett betydelsefulla spin off-effekter. Det var amerikaner som genomförde den första bemannade månlandningen 1969. USA:s kemiska produktion är framför allt förlagd till Mexikanska bukten med dess oljefält, medan livsmedelsindustrin finns i Mellanvästerns majs- och boskapsbälte. En förutsättning för den tidiga industrins tillväxt var den väldiga hemmamarknaden vars konsumenter krävde allt fler och alltmer sofistikerade produkter. Med löpande bandet (som infördes i Fords bilfabriker 1913) slog massproduktionen igenom. Den amerikanska kapitalistiska ekonomin har i stort sett varit fri från regleringar, bortsett från antitrustlagar mot monopolbildning. Många företag växte snabbt och expanderade utanför hemlandet. Tidiga industrimagnater med internationellt rykte var Rockefeller (olja), Carnegie (stål) och Vanderbilt (järnvägar). Av de tio största multinationella företagen i världen är hälften numera amerikanska (bilföretagen GM och Ford, oljebolaget Exxon, teknikföretagen General Electric och IBM). På 1980-talet stärktes marknadsekonomin och många nya företag skapades som en följd av Reagans nyliberala politik med skattesänkningar och minskade statliga (federala) regleringar (reaganomics).

När utrikeshandeln fick större tyngd blev USA en av världens ledande exportörer; importen är dock ännu större, och landet har länge haft underskott i handelsbalansen, särskilt i förhållande till Japan, vilket varit en stötesten mellan de två staterna. USA är av tradition protektionistiskt och skyddade länge den inhemska industrin med tullar och andra importbegränsningar. Under 1900-talets senare del har man dock arbetat för att avskaffa handelshinder (bl.a. inom GATT). 1994 trädde frihandelsavtalet NAFTA i kraft (omfattande USA, Canada och Mexico). EU är en viktig handelspartner, men USA handlar främst med grannar som Canada och Mexico samt, under senare år, med Japan och andra industristater i västra Stilla havet. Turismen i USA är omfattande, med 45–50 milj. utländska besökare per år.

Kommunikationer. Den transkontinentala järnvägen från USA:s östkust till västkusten var färdigbyggd 1896. Alltjämt fraktas gods i stor utsträckning per järnväg. I nordöst har sjötransporter på de Stora sjöarna stor betydelse. USA är världens mest motoriserade land med ett heltäckande system av motorvägar; således sker nästan 90 % av alla persontransporter med bil och kommunala kommunikationer saknas eller är svagt utvecklade. På längre sträckor är trafikflyget det viktigaste transportmedlet.

Sociala förhållanden. USA:s näringsliv kunde utvecklas i en oreglerad marknadsekonomi. Men krisen efter första världskriget ledde till en depression som skakade Amerika (börskraschen i New York 1929) och fick svåra efterverkningar runt om i världen. För att dämpa 1930-talets massarbetslöshet och sociala nöd lanserade president Franklin Roosevelt en plan för statlig (federal) stimulans av ekonomin och sociala reformer (se new deal). Hans program blev grunden för ett välfärdsprogram som, trots att det byggdes ut under John Kennedy och Lyndon B. Johnson (the Great Society, ’’det stora samhället’’), har haft stora brister och begränsningar. Sjukvården bekostas i USA av arbetsgivarna (de arbetslösa står således utanför). Staten garanterar dock viss sjukvård för de äldre (Medicare) och de fattiga (Medicaid), och det finns ett federalt pensionssystem (Social Security) som arbetsgivare och anställda måste bidra till. Allmänna barnbidrag och föräldraförsäkring förekommer inte. Lagstiftning om fri abort har väckt häftigt motstånd i moralkonservativa kretsar (angrepp på abortkliniker har förekommit). Spridningen av aids ökar främst i storstäderna. Under senare år har det sociala skyddsnätet försvagats. Clinton lyckades inte genomdriva sitt ursprungliga förslag om en grundläggande sjukförsäkring (1993) och tvingades senare bl.a. skära i socialbidragen för de sämst ställda (social welfare). Nöden är störst bland de svarta och andra minoriteter; USA beräknas ha 35–40 milj. fattiga och i dag ökar gapet mellan välbärgade och samhällets utblottade. USA har på 1990-talet haft en låg arbetslöshet jämfört med EU-länderna, men många arbeten är lågbetalda och går inte att leva på. Den fackliga anslutningen är sedan gammalt svag i USA (ca 14 % 1995). Central organisation är AFL-CIO, det största förbundet är transportarbetarnas (the Teamsters).

USA:s konstitution. Landets författning är från 1789, världens äldsta nu gällande, men har under årens lopp fått en rad tillägg (amendments); de tidigaste tilläggen utgör den s.k. rättighetsförklaringen (Bill of rights) som tillförsäkrar varje amerikan politisk och religiös frihet. Det amerikanska statsskicket gör en klar uppdelning mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt och mellan federala (nationella) och delstatliga myndigheter. Den verkställande makten ligger hos presidenten; han väljs för fyra år och kan bara omväljas en gång. Som statschef och regeringschef leder presidenten utrikespolitiken, men det är kongressen som förklarar krig, och senaten måste godkänna fördrag med främmande makt. En president som missbrukat sitt ämbete kan avsättas genom riksrättsåtal (impeachment); inför hot om riksrätt avgick president Nixon 1974. De 50 delstaterna leds av folkvalda guvernörer och har egna parlament och betydande självstyre. USA:s (dvs. hela unionens) parlament är kongressen, som har den federala lagstiftningsmakten och som består av representanthuset och senaten. Besluten förbereds i de mäktiga kongressutskotten, vilka storföretag, organisationer och andra intressegrupper försöker påverka genom lobbying. Nya lagar kan fördröjas eller stoppas av presidentens veto (men vetot kan upphävas av 2/3 majoritet i kongressen). Den dömande makten är uppdelad på ett federalt och ett delstatligt rättsväsen för civil- och brottmål. Kriminaliteten i USA är bland den högsta i världen, särskilt vad gäller våldsbrott. Dödsstraff återinfördes 1976. Domstolarna spelar en politisk roll genom sin rätt att pröva lagar. I sista hand är det Högsta domstolen (U.S. Supreme Court) som ogiltigförklarar lagar, vilka den anser strida mot amerikanska författningen.

Det amerikanska statsskicket vilar inte på parlamentarismens princip. Regeringen utses av den folkvalda presidenten och är ansvarig endast inför denne. Det händer att presidenten måste samarbeta med en kongress, vars ena eller båda kamrar domineras av motståndarpartiet. Det politiska livet bärs upp av två stora partier; mindre partier har svårt att göra sig gällande. De ideologiska skillnaderna är inte så stora mellan demokraterna och republikanerna. Partierna har framför allt betydelse som väloljade valmaskiner. Valdeltagandet i USA är dock i regel lågt – något över 50 % i presidentval (lägre i andra val). Demokraterna anses traditionellt mer socialliberala och inriktade på sociala reformer och statliga ingripanden. Republikanernas profil var traditionellt konservativ; i dag vill de begränsa statliga ingripanden (den federala makten) och främja marknadsekonomin genom en nyliberal politik. Demokraterna har haft sin tyngdpunkt hos industriarbetarna och fackförbunden i nordstaterna, inte minst hos storstädernas etniska minoriteter (’’regnbågskoalitionen’’). Men demokraternas konservativa vita flygel i sydstaterna börjar splittras. Republikanernas starkaste fäste är företagarna, främst storindustrin, och mellanvästerns jordbrukare.

Kultur. Konst och arkitektur. Inom den fornamerikanska kulturen fanns flera indianska högkulturer. Under 1700-talet dominerade de engelska kolonisatörernas konststilar. Arkitekturen präglades av den klassicerande colonial style med kolonnprydda fasader. Efter USA:s frigörelse blev nyklassicismen den officiella stilen under ledning av president Thomas Jefferson. Ett realistiskt historiemåleri utövades av Trumbull, som förhärligade frihetskrigets hjältar. Under 1800-talets senare hälft inspirerades konstnärerna James Whistler, Thomas Eakins och Winslow Homer av den europeiska realismen och impressionismen. Degas-eleven Mary Cassatt var ren impressionist. Tidens ledande porträttör var John Sargent. En genuint amerikansk byggnadskonst började ta form med Henry Richardson på 1880-talet. Hans rena fasader i förening med Louis Sullivans konstruktiva lösningar fick betydelse för skyskrapan, en amerikansk uppfinning. Frank Lloyd Wrights konstruktivt djärva arkitektur vid 1900-talets början influerade modernismen (international style). Avgörande inflytande fick de landsflyktiga tyska arkitekterna Gropius, Breuer samt Mies van der Rohe, vars funktionalistiska, formknappa arkitektur blev stilbildande för Philip Johnsons och Louis Kahns skyskrapor och Eero Saarinens industribyggnader. Buckminster Fuller gjorde tekniskt avancerade lösningar redan på 1920-talet.

Fotografen Muybridges rörelsebilder gav impulser till måleriet. Den europeiska modernismen förmedlades till amerikansk publik av fotografen Stieglitz och utställningen Armory Show 1913. Georgia O’Keeffe var en av modernismens pionjärer. Man Ray lanserade tillsammans med Duchamp och Picabia dadaismen i New York 1917. En realistisk linje företräddes på 1930-talet av Grant Wood, som porträtterade landsortsamerikaner, och Edward Hopper, ensamhetens skildrare. Vid denna tid flydde många europeiska konstnärer till USA, bl.a. Albers, Mondrian, Léger, Chagall, Breton, Duchamp och Max Ernst, och de fick stort inflytande på den framväxande abstrakta konsten. Denna kulminerade på 1940-talet i Calders mobiler, Pollocks och de Koonings abstrakta expressionism, action painting och spontanism. Beroendet av Europa var nu upphävt, och förnyelsen inom konsten skedde för lång tid framåt i New York, inte Paris. 1960-talet var händelserikt: popkonsten slog igenom med Warhol, Jasper Johns, Oldenburg, Lichtenstein och Rauschenberg, happenings och combines. Abstrakt konst levde vidare i Rothkos måleri, i opkonsten och hard edge. Skulptören Duane Hanson utförde under 70-talet verk i s.k. superrealism. Konceptkonsten innebar nya uttrycksmedel i form av bl.a. land art med storslagna arrangemang av Christo och Robert Smithson m.fl. Inom skulpturen renodlades formspråket med minimalismen, representerad av Donald Judd och Sol Lewitt.

Robert Venturi bröt på 1960-talet med den moderna arkitekturens puritanism och röjde väg för postmodernismen med bl.a. Michael Graves. På 80-talet fick det moderna formspråket åter sina företrädare med Richard Meier och Frank Gehry.

Litteratur. Den indianska epiken och lyriken traderades huvudsakligen muntligt. Den skrivna amerikanska litteraturen hade tidigast sina fästen bland puritanerna i New England, innan upplysningsmannen Benjamin Franklin trädde fram. Den första amerikanska text som vann internationell beundran var oavhängighetsförklaringen (4 juli 1776), som uttryck för frihet och jämlikhet. I början av 1800-talet framträdde Washington Irving, som under signaturen ’’Knickerbocker’’ beskrev livet i det ännu lantliga New York, och James Fenimore Cooper, pionjär för indianboken. Det stora genombrottet för litteraturen i USA kom under romantiken med banbrytande författare som Edgar Allan Poe och Walt Whitman. I sin tankevärld påverkades Whitman av essäisten Ralph W. Emerson, Nathaniel Hawthorne, Henry Thoreau m.fl. Deras grundtanke var att människan kunde nå kunskap även om det som låg utanför erfarenhetens gränser. En mörkare livshållning hade romanförfattaren Herman Melville. Stora naturskildrare var poeterna William Bryant och H.W. Longfellow. Ett tillbakadraget diktarliv förde Emily Dickinson, vars storhet som poet uppdagades först efter hennes död. Humorister av rang var Bret Harte och Mark Twain.

Vid sekelskiftet 1900 framträdde romanförfattaren Henry James som benade upp överklassamerikanens själsliv. Det fashionabla New York fick sin skildrare i Edith Wharton, det mindre glansfulla i O. Henry och (något senare) Damon Runyon. Pionjäranda präglade Jack Londons verk, medan inbördeskriget skildrades initierat av Stephen Crane. Finansspekulationen och den ohejdade exploateringen av den (invandrade) arbetskraften blev ämne för Frank Norris, Theodore Dreisers och Upton Sinclairs romaner, medan Robert Frost besjöng New England i sin folkkära poesi. Till tiden hör också två framstående kvinnliga författare: Willa Cather och Ellen Glasgow.

Två av den modernistiska poesins förgrundsgestalter var amerikaner även om de mestadels vistades i Europa: Ezra Pound (Italien) och T.S. Eliot (England). Mer eller mindre europeiskt förankrade var även F. Scott Fitzgerald, Ernest Hemingway, Henry Miller och den för exilförfattarna sammanhållande kraften Gertrude Stein. William Faulkner däremot höll sig i de sydstater han skildrade i en rad täta romaner. Egna erfarenheter under andra världskriget kom att prägla Norman Mailers och Joseph Hellers romaner, medan J.D. Salinger åstadkom seklets stora kultroman om ungdomen. Världskriget skapade också en generation av beatniks med författare som Allen Ginsberg, Jack Kerouac och William Burroughs.

Det litterära landskapet i USA är skiftande och rikt. Här finns indianförfattare (Scott Momaday), chicanos (där inslaget av kvinnliga författare är stort), judar (Isaac B. Singer, Saul Bellow, Philip Roth), svarta (Richard Wright, James Baldwin, Toni Morrison), sydstatsförfattare (Eudora Welty, William Styron), dirty realism (J.A. Phillips), science fiction (Ray Bradbury, Ursula K. Le Guin, Robert A. Heinlein), deckarförfattare (Raymond Chandler, Dashiell Hammett, Ed McBain, James Ellroy) och så olika samhällsskildrare som John Steinbeck, Mary McCarthy, Truman Capote, Kurt Vonnegut, Joyce Carol Oats och John Updike.

Teater. Den äldsta teatertraditionen i USA är spansktalande. Den utvecklades under 1800-talet till en folkteater med anknytning till facklig och social kamp, viktig för att bibehålla en egen kulturell identitet i en anglosaxisk omgivning. I övrigt bjöd teatern på melodramer, påkostade kostympjäser med stjärnskådespelare och sprallig vaudeville med lättklädda damer; en särpräglat amerikansk företeelse var minstrel show. Först i början av 1900-talet började man bilda teatergrupper som ville spela seriös, samtida dramatik. Till en sådan grupp anslöt sig 1916 Eugene O’Neill, som kom att dominera det amerikanska dramat med sina ödesbundna pjäser ända fram till andra världskriget. Sedan kom Tennessee Williams, Arthur Miller och Edward Albee. 1947 upprättades Actors’ Studio i New York, vilken fostrade åtskilliga sedermera kända skådespelare. Överhuvudtaget blev New York centrum för amerikanskt teaterliv, koncentrerat till gatan Broadway på Manhattan. På 1950-talet kommersialiserades utbudet, och den konstnärliga teatern flyttade till billigare lokaler off-Broadway, dvs. utanför Broadway. Dessutom finns i dag ett livaktigt regionalt teaterliv på många håll i USA.

Film. Den tekniska förutsättningen för filmen var kinetografen och vitascope-projektorn, den senare av Edison, som försökte monopolisera sin uppfinning. Patentkriget 1897–1917 slutade med att Edisontrusten förklarades olaglig. En följd av Edisonmonopolet var att oberoende producenter drog sig undan till Kalifornien för att någorlunda i fred göra sina filmer, och där blev Hollywood från 1910-talet centrum för amerikansk filmindustri. Man utvecklade ett rationellt löpande band-liknande produktionssätt i ateljéer och en tydlig och slagkraftig berättarteknik. En som tidigt utforskade mediets möjligheter var D.W. Griffith i sina epos. Efter hand uppstod Hollywood-specialiteter som västernfilm och slapstick (Mack Sennett). Den engelskfödde Chaplin utvecklade farsen till stor konst. Till Hollywood lockades under 1920- och 30-talen både regissörer och skådespelare från Europa, t.ex. Victor Sjöström och Greta Garbo från Sverige, Ernst Lubitsch, F.W. Murnau och Marlene Dietrich från Tyskland och Alfred Hitchcock från England. Karakteristiskt för Hollywood var studiosystemet och dess stjärnor. Åtta bolag dominerade industrin: Columbia, MGM, Paramount, RKO, 20th Century Fox, United Artists, Universal och Warner Bros. Därtill kom Disney med sina tecknade filmer. Produktionen var strängt hierarktiskt uppbyggd med hård kommersiell styrning. En del regissörer lyckades trots allt göra bra, ibland epokgörande filmer: John Ford, Howard Hawks, Alfred Hitchcock, Frank Capra, George Cukor, William Wyler och Orson Welles.

Efter andra världskriget, som i sig gav stoff åt åtskilliga mer eller mindre patriotiska krigsfilmer, uppstod en genre som kommit att kallas film noir, som gav en speciell, cynisk, ’’hårdkokt’’ ton åt gangsterfilmen med regissörer som Billy Wilder och John Huston och aktörer som Humphrey Bogart. Andra framstående regissörer under 1950-talet var Elia Kazan, Fred Zinnemann, George Stevens, John Sturges (västernfilmer) och Vincente Minnelli (musikaler). Vid Actors’ Studio i New York fostrades en rad skådespelare som blivit bemärkta.

Under de följande decennierna luckrades studiosystemet upp och filmskådespelarna började starta egna produktionsbolag. Bland självständiga filmmakare kan nämnas John Cassavetes och Woody Allen. På 1980- och 90-talen har filmbolagen köpts upp av stora koncerner och förvandlats till mediekonglomerat. Samtidigt har det blivit allt dyrare att göra film, bl.a. på grund av avancerade tekniska effekter och skådespelarnas astronomiska gager. Trenden är att ett fåtal amerikanska filmer varje år ger stora intäkter och andra blir brakförluster. I detta klimat har regissörer som Steven Spielberg, Francis Ford Coppola och Martin Scorsese gjort filmer som blivit dundrande publiksuccéer. Den amerikanska produktionen utgör i antal filmer ca 10 % av världens filmindustri, men den är helt dominerande (ca 70 % av intäkterna) på marknaden. Även inom TV dominerar USA; medieföretaget Time Warner är världsledande.

Dans. Den klassiska baletten förde en undanskymd tillvaro i USA ända tills Ryska baletten kom på turné 1916. År 1933 bjöds George Balanchine att bosätta sig i USA av Lincoln Kirstein, och deras trupp, the American Ballet, gav sin första föreställning 1934. Året därpå blev den direkt knuten till Metropolitan och fick 1948 namnet The New York City Ballet. En annan berömd ensemble är American Ballet Theatre. Ett av USA:s väsentliga bidrag till den västerländska kulturen under 1900-talet, vid sidan av jazzmusiken, är den fria dansen (i USA kallad modern dance). Pionjärer var Isadora Duncan, som revolterade mot den klassiska balettens förstelning, och dansare som José Limón och Martha Graham. Alvin Ailey och Katherine Dunham hämtade inspiration i de svartas danser, i USA respektive Västindien. Merce Cunningham och Paul Taylor sökte sig mot abstrakt danskonst.

Jazzdansen har uppenbarat sig i åtskilliga former: cake walk, charleston, black bottom och inte minst stepp. Square dance, numera med centrum i Nashville, har europeisk bakgrund. Av den för kontinenten ursprungliga folkdansen bland indianerna återstår bara spillror.

Musik. De nordamerikanska indianernas musik var mestadels vokal, enstämmig och ackompanjerad av trummor. I 1600-talets invandrarsamhällen bestod musiken huvudsakligen av religiösa sånger som förts med från hemlandet, och först på 1700-talet tog den världsliga musikodlingen fart. På 1800-talet växte en specifikt amerikansk typ av evangeliska sånger fram, gospel hymns.

Källa BSL01

fb
twitter
epost

HEM

UPP

Kontakta reseledaren.nu: Kontakt
Om cookies på reseledaren.nu: Cookies
Om reseledaren.nu
Sajtkarta

© Copyright 1997 - 2024 www.reseledaren.nu
Alla rättigheter reserverade, med resevration för fel.


www.reseledaren.nu - världens hemsida!


HÄR BAKAS DET KAKOR.
Reseledaren.nu använder sig av cookies för en förbättrad upplevelse och personlig webbplats.
Fortsätter du använda sidan accepterar du detta.